georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.
Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv
Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.
Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.
1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt.
Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv. Related Paintings of georg von rosen :. | Eric XIV, King of Sweden | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | joran persson och karin mansdotter | The Christmas Fair | The Explorer A.E. Nordenskiold | Related Artists: Hans MemlingNetherlandish Northern Renaissance Painter, ca.1435-1494
Born in Seligenstadt, near Frankfurt in the Middle Rhein region, it is believed that Memling served his apprenticeship at Mainz or Cologne, and later worked in the Netherlands under Rogier van der Weyden (c. 1455?C1460). He then went to Bruges around 1465.
There is an apocryphical story that he was a wounded at the Battle of Nancy, sheltered and cured by the Hospitallers at Bruges, and that to show his gratitude he refused payment for a picture he had painted for them. Memling did indeed paint for the Hospitallers, but he painted several pictures for them, in 1479 and 1480, and it is likely that he was known to his patrons of St John, prior to the Battle of Nancy.
Memling is connected with military operations only in a distant sense. His name appears on a list of subscribers to the loan which was raised by Maximilian I of Austria, to defend against hostilities towards France in 1480. In 1477, when he was incorrectly claimed to have been killed, he was under contract to create an altarpiece for the gild-chapel of the booksellers of Bruges. This altarpiece, under the name of the Seven Griefs of Mary, is now in the Gallery of Turin. It is one of the fine creations of his more mature period. It is not inferior in any way to those of 1479 in the hospital of St. John, which for their part are hardly less interesting as illustrative of the master's power than The Last Judgment which can be found since the 1470s in the St. Mary's Church, Gda??sk. Critical opinion has been unanimous in assigning this altarpiece to Memling. This affirms that Memling was a resident and a skilled artist at Bruges in 1473; for the Last Judgment was undoubtedly painted and sold to a merchant at Bruges, who shipped it there on board of a vessel bound to the Mediterranean, which was captured by Danzig privateer Paul Beneke in that very year. This purchase of his pictures by an agent of the Medici demonstrates that he had a considerable reputation. Jean-Baptiste PeronneauFrench, 1715-1783 Pietro Vannuci called il PeruginoCitta della Pieve ca 1448-Fontignano 1523
|
|
|